Jag försöker inte reta dej.
Jag vill inte göra dej arg.
Jag försöker inte bestämma över ditt liv.
Jag vill inte att du ska vara på din vakt och känna dej hotad.
Jag vill bara hjälpa. Jag har lärt mej en massa saker.
Jag har märkt att vi inte lever i en sann värld.
Jag vill dela med mej av min kunskap. Jag vill inte se dej lurad.
Jag vill inte att du ska vara sjuk.
Jag vill varna dej för faror.
Jag vill berätta om alternativ.
Men det får jag inte. Om man inte gör, tänker och tycker som
alla andra gör ( läs: de som bestämmer i världen) så har man ingen rätt
till en åsikt. Den åsikten är bara helt fel. Den skrämmer andra. De vill inte höra.
De vill inte må bättre. De vill ha sina sjukdomar så de har något att klaga över.
Något att linda sej i.
VARFÖR?? Varför vågar människor inte må bra? Varför vågar de inte
ifrågasätta allt? Världen skulle bli så mycket bättre om alla öppnade ögona
och slog knytnäven i bordet.
Men de vågar inte.
Jag blir så otroligt ledsen när jag inte får hjälpa. Inte får bry mej om människor.
Jag borde vara hård och helst avundsjuk och elak mot alla. Då godkänns man, då
är man som alla andra. Skyddslapparna på bara och hakan ner mot bröstkorgen, mot
nya besvikelser. Klaga på allt men bry dej om inget. Det är Finland det. Tyvärr bor jag här.
